Sötare än socker!

När vår lilla kisse Bailys på knappa fyra månader kröp in i vår trasiga rislampa som låg på köksbordet kunde jag inte låta bli att busa med honom. Han är ju så söt!

Imorgon bär det äntligen av till skolan igen efter 1½ veckas sjukdom för att skriva ett prov i Arbetsmiljö & Säkerhet. Dessvärre är boken kvar i skolan så jag får plugga på de anteckningar jag har för att imorgon kliva upp okristligt tidigt, köra bil i 2 timmar och plugga vidare i skolan. Det verkar inte vara min vecka eller månad med alla misstag jag gör! Tur nog så verkar iallafall förkylningen äntligen ge sig och energin börjar så sakta återkomma, kvar är dock den förskräckliga hostan, snuvan och känningarna av bihålorna (det ilar ner i tänderna). Dock så lyser rösten med sin frånvaro, kraxar som en sönderskriken kråka. Kra kra… *ler*

Det ska bli skönt att få kommer ner till skolan igen, har haft otroligt dåligt samvete över att vara hemma trots att jag verkligen inte orkat gå i skolan än mindre vill smitta ner mina klasskamrater. Plus att jag missar så himla mycket, känns inte bra!
På fredag har vi skolavslutning med att städa bageriet hela långa dagen, något jag verkligen ser fram emot… INTE! Men det är väl något som måste göras antar jag…

Nej, nu hoppas jag att min trötta son som sitter i min famn och tittar på Drömmarnas trädgård på datorn (vi delar skärm, halva var) ska somna så jag kan återgå till mitt pluggande!

Kram & god natt, Karin